Logotyp på utskrifter

ESF-projekt som katalysator för en företagsam skola

Ett kompetenslyft för mer än 2000 Västsvenska pedagoger och skolledare har genomförts i projektet STEPS. Via skolors lärarlag och rektorer stimulerades en entreprenöriell, företagsam och jämställd anda. Syftet var att skolan tydligare ska spegla arbetslivets och samhällets behov. Projektet blev startskottet för ett fortsatt utvecklingsarbete bland pedagoger och övrig personal.

 

Kan elever äga sitt eget lärande? Vad har entreprenörer att göra med skolundervisning? Enligt Skolverkets definition handlar det bland annat om att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Alltså mer ett förhållningssätt, än faktakunskaper. Att vara entreprenöriell eller företagsam, är samma sak. På Navet, Borås science center, tror man att man hittat ett sätt organisera sig för att stimulera lärandeprocesser som ökar elevers motivation och kvaliteten i undervisningen.

 

- Jag tycker att debatten har låst fast sig vid faktakunskaper, de behövs men vi vet inte vilken nytta eleverna har av dem i framtiden. Drivkraften du får med ett entreprenöriellt lärande i ett ämnesövergripande perspektiv - ett helt annat sätt att se på undervisningen har uppmärksammats mer och mer, säger, Anna Gunnarsson, pedagog och projektledare, Navet science center i Borås.

 

Synsättet och ansatsen grundas också på rapporter från OECD och EU; pedagogisk kvalitet kan inte begränsas till ämnen utan måste även inkludera skolans arbetsmetoder och processer. Tråden har tagits upp av regering och myndigheter i Sverige.

 

Navet var genom Sjuhäradsbygdens kommunalförbund en av fem projektägare i STEPS. De fem delprojekten har arbetat utifrån olika förutsättningar i totalt 120 skolor. Verksamhetens kärna var kompetensutveckling med olika specialistkompetens hos respektive processledare. Med en stor satsning fick man möjlighet att pröva olika modeller och engagera flera grupper i arbetet, anser Anna Gunnarsson.

 

- Vi har haft ett bra utbyte mellan olika regioner och god samverkan som även har fortsatt efter att STEPS avslutats, förklarar Gunnarsson.

 

Enligt utvärderingen och projektägarna har ett av lyften för skolorna varit katalysatoreffekten. En resurs utifrån som har kommit in och drivit på coachning och processhandledning. Detta har uppfattats positivt i lärarlagen. Skolledarnas engagemang och vilja till organisationsutveckling har varit nödvändiga villkor för projektets framgång.

 

- Vi har tidigt definierat skolledare som en nyckelgrupp och fortsättningsvis kommer vi alltid att involvera både ledning och alla lärarlag på en skola i det entreprenöriella arbetet, säger Anna Gunnarson, Navet.

 

På Navet, möter man ca 11 000 lärare varje år och utvecklingsarbetet fortsätter. Projektet STEPs har blivit början på en process som fortsätter med nya samarbetsformer och med fortsatt fokus på skolutveckling.

 

Av Jacob Schulze

Ursprungligen publicerad 10 mars 2014

Bild i högerkolumnFoto: Navet Science Center

STEPS...

startade 2010 och avslutades 2012. Skaraborgs kommunalförbund var projektägare. Samverkansparter var Sjuhärads, Fyrbodals och Göteborgsregionens kommunalförbund och Region Halland. Totalt deltog 40 kommuner, 80 hela skolor, 41 skolor med minst 1 arbetslag, 127 skolledare, 2310 pedagoger och 59 studie och yrkesvägledare i för-, grund-, gymnasie- och särskola under perioden. Projektbudget 18 miljoner kronor.