Logotyp på utskrifter

Grenverket har slagit rot

Grenverket Södertörn riktade sig till ungdomar i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje som varken arbetar eller studerar och är i behov av samordnade insatser. Sammanlagt drygt 2 300 unga mellan 16 och 24 år har deltagit i projektet som var knappt fyraårigt och pågick till och med juni 2013. Alla delverksamheterna i projektet fortsätter i någon form efter projekttiden, delvis med stöd från tre samordningsförbund i södra Stockholm. Dessutom har ytterligare två kommuner, Nynäshamn och Tyresö startat motsvarande verksamheter.

 

I projektet fanns fem delprojekt i de fyra kommunerna där den röda tråden var målgruppen, metoder och en starka samverkan mellan de fyra kommunerna och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Stockholm läns landsting som etablerades redan under förprojekteringen. 

 

Parterna såg bland annat hög arbetslöshet bland unga, en stor andel unga som avslutat grundskolan utan behörighet till gymnasiestudier samt många unga med oavslutade gymnasiestudier. Därtill kom svårigheter i form av psykisk ohälsa bland unga och annan social problematik. I förstudien fann man stora brister i samarbetet mellan samtliga myndigheter.

 

För varje delprojekt skapades multikompetenta team med medarbetare från kommuner och Arbetsförmedlingen. Det var bland annat arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare, socialsekreterare och socialkonsulenter. Samtliga medarbetare i respektive delprojekt samlokaliserades och de unga som deltog gav medarbetarna sitt samtycke att utbyta information om dem.

Delprojekten

Delprojektet Paraplyprojektet genomfördes i Botkyrka kommun. En samordnad och effektiv stödprocess skapades. Deltagarna gavs individuellt stöd så att de fick del av olika insatser inom huvudmännens ordinarie verksamheter. Man arbetade i en samverkansgrupp med att fånga upp ungdomar som riskerade falla mellan stolarna hos de inblandade myndigheterna, med coachstöd och traineeplatser.

 

Projektet hade 78 deltagare per år. 42 % av deltagarna har gått vidare till studier eller arbete. Paraplyprojektet fortsätter med fyra tjänster efter ESF-periodens slut och är finansierat av Samordningsförbundet Huddinge Botkyrka Salem samt Botkyrka kommun.

 

Delprojektet Lyra arbetade i Huddinge kommun. Man arbetade med individer i åldern 18 -29 år med diagnos eller med diffus problematik. De metoder som användes var olika typer av coachmodeller, vägledningsmodellen inom syo-området, lösningsfokusmodellen, MI och Supported Employment. Det var daglig verksamhet för deltagarna och en kombination av individperspektiv och gruppverksamhet samt parallella möjligheter till behandling. Projektet har haft 58 deltagare 51 procent av deltagarna var ett år efter slutet på sin projekttid självförsörjande genom studier eller arbete. Lyraprojektet fortsätter med fyra tjänster efter ESF-periodens slut och finansieras av Samordningsförbundet Huddinge Botkyrka Salem.

 

Delprojektet Slussen var verksamt i Huddinge. I projektet utvecklades en myndighetsgemensam metod för att fånga upp och slussa unga till arbete eller studier. Huvudfokus var att arbeta lösningsorienterat. Istället för att fokusera på hinder hade man fokus på individen, tillräckligt med tid för målgruppen och en bättre anpassad nivå av krav på prestation från deltagarna. Kartläggningssamtal (SASSAM), SE-metoden, SYV:s arbetssätt har varit de primära metoderna tillsammans med ett mentorprogram. 316 har deltagit i Slussen och 62,2 procent har gått vidare till arbete eller studier. Slussenprojektet fortsätter med fyra tjänster efter ESF-periodens slut och finansieras av Samordningsförbundet Huddinge Botkyrka Salem.

 

Delprojektet Spången arbetade i Södertälje. Deltagarna hade en sammansatt problematik och behov av att bryta och förändra sina livsmönster. Man arbetade företrädesvis med Supported Employment och har haft 120 deltagare. 50 procent av deltagarna har gått vidare till annan rehabilitering, 20 procent till arbete och 10 procent till studier. Spångenprojektet fortsätter med fyra tjänster efter ESF-periodens slut finansierat av Södertäljekommun, Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet i Södertälje.

 

Delprojektet Ungdomsteamet har arbetat i Haninge. Grundidén var att erbjuda unga en samordnad och sammanhållen process så snabbt som möjligt. Man identifierade deras behov och slussade utifrån behoven ungdomen till befintliga åtgärder utan väntetider och gav kontinuerligt stöd, handledning och vägledning under hela tiden den unge deltog i ungdomsteamet. Myndighetsgemensam ärendeberedning och gemensam handlingsplan samt tidiga insatser var ledstjärnor för arbetet. Samlokalisering gav ökade kunskaper hos handläggarna och gav stabilare myndighetssamverkan med individen i fokus.

 

En ny yrkesroll som jobbagent utvecklades för genomtänkta samarbeten med näringslivet i Haninge. 60 procent av de 1500 deltagarna har gått vidare till arbete eller studier. Ungdomsteamprojektet fortsätter i Haninge med sju tjänster efter ESF-periodens slut. Fortsättningen och finansieringen är reglerad i en särskild överenskommelse mellan Haninge kommuns socialförvaltning och utbildningsförvaltning, Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet Östra Södertörn.

Särskilda insatser

I Grenverksprojektet har också tre särskilda insatser ingått. Supported Employment, Anpassad yrkesutbildning och Orienteringskurser för motivation och inspiration kunnat komplettera delprojekten. Särskilt anpassade yrkesutbildningar har varit framgångsrikt. 62 procent av 162 deltagare har gått vidare till arbete direkt efter kurserna.

 

Både Supported Employment och Anpassad yrkesutbildning konstateras av utvärderarna PwC ha varit samhällsekonomiskt lönsamma: "Då anpassade yrkesutbildningar visat på lägre kostnad per extra arbete samtidigt som denna verksamhet har visat ett högre utfall i arbete, så framträder denna verksamhets resultat som mycket bra på samhällsnivå i jämförelse med Supported Employment." Anpassade yrkesutbildningar för de 162 deltagarna i projektet har kostat drygt 3 miljoner kronor och gett en samhällsintäkt på knappt 10 miljoner. Supported Employment har kostat 6,8 miljoner kronor och gett en samhällsintäkt på 7 miljoner. När man räknar samhällsintäkter räknar man med att en kortad arbetslöshetstid normalt ger en vinst på över 500 000 kronor per individ och år som arbetslösheten har förkortats.

Varför lyckades Grenverket?

Intervju med förbundschefen Ritva Widgren och projektsamordnare Pernilla Unell.

 

Vilka är de viktigaste lärdomarna för Grenverket?

Förbundschef Ritva Widgren:

- Förankringen och förstudien är viktiga. Den gemensamma uppslutningen i Samordningsförbundet var viktig. Ett Samordningsförbund har större förmåga att organisera samverkan mellan sina medlemmar, än till exempel ett initiativ från Arbetsförmedlingen eller en enskild kommun. Dessutom var arbetet med förstudien en framgångsfaktor för oss. Vi blev på ett tidigt stadium överens om problematiken och det stora behovet av insatser för vår målgrupp.

 

Projektsamordnare Pernilla Unell:

- Samverkan, samverkan, samverkan! Beslutet att tidigt vid projektstarten samlokalisera de olika aktörerna gjorde det möjligt att samverka om deltagande individer. Att ungdomarna inte får motstridiga krav är viktigt. Samverkan och samlokalisering ökar förståelsen för respektive myndighets regler och krav och överbygger åtminstone en del hinder. Samverkan på riktigt tar fart först när medarbetarna samlokaliseras. Vi-och-dom-känslan mellan myndigheter finns gärna kvar om man inte sitter tillsammans. Den minskar om man dagligen fikar och äter lunch tillsammans.

 

Ritva:

- Syftet att på lång sikt skapa mervärde för de olika myndigheterna i form av en utökad kunskap och förståelse för varandras uppdrag är en framgångsfaktor. Det går att nå goda resultat även om man jobbar storskaligt. Många gånger har projekt förmånen att arbeta med en liten grupp och ha mycket stora resurser till sitt förfogande. I vårt fall har vi arbetat med cirka 500 deltagare samtidigt, vissa månader så många som 650. Det är viktigt att tänka på att satsningarna inte får vara mer kostsamma än att de sedan går att bevara när projektet avslutats. Det får inte vara för stor skillnad i resurser och personaltäthet jämfört med ordinarie verksamhet.

 

Pernilla:

- Man måste förbereda implementering i ordinarie verksamhet tidigt under projekttiden. Vi tänkte implementering redan vid projektstarten och efter drygt ett års projekttid genomförde vi ett omfattande arbete för att förbereda implementering av projektets verksamhet. Vi genomlyste resultat och arbetsmetoder och vi gjorde en implementeringsplan. Resultatet blev att merparten av projektets verksamhet lever kvar även efter att projektet är avslutat - något som vi är mycket stolta över.

 

Vad har ni för lärdomar om projektstyrning och ledning?

 

Ritva:

- En förutsättning för att en projektledning och styrgrupp ska fungera är att man alla är överens om ett gemensamt behov och att arbetet i projekt leder någonstans. Annars kan man inte lägga ned tid på arbetet i till exempel ledningsgruppen. Ganska tidigt måste man visa resultat. Utan resultat kan man inte prata implementering och utan resultat går det inte att börja brottas med de hinder och problem som uppstår.

 

Till sist vill förbundschefen Ritva Widgren förmedla en viktig erfarenhet.

- Ett projekt som vårt Grenverket och delprojekten måste vara mycket mer långsiktiga än ESF-projekt. Eftersom vårt projekt är samverkan mellan flera myndigheter kan det inte implementeras hos respektive myndighet. Det krävs en fortsatt överbyggande projektledning och i ett samverkansprojekt just mellan kommuner. Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Landsting är Samordningsförbundet den lämpligaste att stå för den överbyggande projektledningen.

 

Av Torsten Thunberg

27 februari 2014