Logotyp på utskrifter

Kunskap om romsk historia minskar diskriminering

Göteborgs stadsmuseum ville öka kunskapen om romsk historia och därmed minska diskrimineringen av folkgruppen. Med 1 700 personer som har utbildats och en utställning som setts av 150 000, har de kommit en bra bit på väg.

 

Maria Forneheim går upp för de breda trapporna i det för dagen stängda Göteborgs stadsmuseum. Här har hon jobbat med olika EU-projekt i fem år. Ett av dem är det precis avslutade ESF-projektet Rom San, som genom en utställning, seminarier, visningar och utbildning för yrkesverksamma inom exempelvis skola, polis och försäkringskassan, vill göra den lättare för romer att komma ut på arbetsmarknaden.

 

- Våra projektpartner hade redan jobbat fram projektidén, men ville göra det större och behövde vår draghjälp. Samtidigt var diskrimineringen av romer en aktuell fråga och vi på Göteborgs stadsmuseum hade aldrig berättat romernas historia. Vi kände att det var viktigt att öka kunskapen och ge den romska kulturen en plats i historien, säger hon.

Romer berättar sin egen historia

De partner Maria Forneheim nämner är bland andra initiativtagarna fotografen Maja Christin Nylander, journalisterna Cecilia Köljing och Sofia Hultqvist, och Bagir Kwiek, sakkunnig i romska frågor, samt grundare av föreningen Romer för kulturell utveckling. Han tror också att okunskapen är det största hindret för romer att bli en del av det svenska samhället.

 

- Det är viktigt att titta på hur diskrimineringen av romer genomsyrar hela samhället, det börjar redan hos myndigheterna. Men, jag tror att utställningen var ett viktigt första steg för att förändra gemene mans attityd. Att få dem att förstå att romer är människor, människor som känner, tänker och vill, säger han.

 

Ett villkor för projektet var att romerna själva skulle få berätta sin historia för majoritetssamhället och deras delaktighet skulle genomsyra projektets idé, utbildningen och utställningen, och att de skulle vara med i projekt- och styrgrupp.

 

- Först och främst har vi som jobbar på museet inte kunskapen. Som majoritetsmedborgare har vi inte heller kompetens att förmedla vad som är viktigt och göra det på rätt sätt, ur deras perspektiv. Vi ville att de skulle få berätta sin egen historia medan vi stod för ramarna, säger Maria Forneheim.

Förändrar attityder

Under det knappa år som projektet arbetat aktivt mot allmänheten har 150 000 personer sett utställningen där romer från olika grupper porträtteras i bild och text. 15 000 personer har besökt seminarier och gått på visningar och 1 700 personer verksamma inom exempelvis skola, polis och sjukvård har gått den halvdagsutbildning som var huvudfokus i projektet. För att hålla i utbildningarna anställde museet sex romer.

 

- Utbildningen innefattade en visning av utställningen, studielitteratur och skräddarsydda föreläsningar. De från skolväsendet fick exempelvis lära sig mer om den romska kulturen och utbildning. Många berättar att de nu förstår händelser som de upplevt tidigare i sitt liv och att det är viktigt att de fått svar av någon som verkligen har svaret.

 

I den romska kulturen finns en lång tradition av muntligt berättande, i och med utställningen finns nu delar av den romska historien som aldrig tidigare skrivits ned, dokumenterad.

 

- Jag ville visa både majoritetsbefolkningen och mitt eget folk vår historia. Genom utställningen kunde vi berätta mer än vad man kan muntligt, och besökarna kan ta sin tid och låta intrycken sjunka in, säger Bagir Kwiek.

 

De som gått utbildningen säger att de har förändrat sina attityder. Några organisationer har förstått att de saknar mångfald i sina organisationer och anställt romer efter att de gått utbildningen. Det är inte projektets huvudsyfte, men det är den samhällsförändringen de vill nå i slutänden.

 

- Jag hoppas att deltagarna har lärt sig saker som gör dem bättre på sitt arbete, säger Bagir Kwiek.

Utställningen går vidare

För museets del har projektet höjt besökssiffrorna ordentligt, och den ordinarie museipersonalen har fått en utmaning att gå från invanda mönster och institutionstraditioner till att arbeta på nya sätt.

 

- Vi har fått erfarenheter som man inte bara kastar bort. Vi hoppas att vi lättare ska kunna möta andra grupper som vi vanligtvis inte når, men samtidigt är ju inte projektet en mall som går att applicera på alla.

 

Utställningen har nu delats upp i två delar, den ena delen ska upp på Forum för levande historia och den andra ska ställas ut i Borås, Falköping och Trollhättan.

 

- Flera av de romer som jobbade för oss har fått uppdrag i Göteborgs stad i samband medutställningarna och en av dem jobbar kvar här hos oss i receptionen och som guide.

 

Av Johanna Senneby

Ursprungligen publicerad 5 mars 2014

Några fakta

Projektet Rom San pågick:
2012-02-01 till 2014-02-01

Kontakt:
maria.forneheim@kultur.goteborg.se

Antal deltagare:
1 700

Total budget:
10 394 619 kr