Logotyp på utskrifter

Tre röster i integrationsdebatten: Uthållighet, ömsesidig förståelse och mod

SPeL har intervjuat tre personer som från olika utgångspunkter kommenterar debatten; Anna Balkfors, huvudsekreterare för Malmökommissionen, Carina Hanson, VD Estrella AB, Angered, och Houda Zoubi, entreprenör och debattör, Göteborg. Intervjuerna gjordes i samband med integrationsseminarier som SPeL arrangerade med Svenska ESF-rådet.

Houda Zoubi

Houda Zoubi kom till Sverige från Syrien tidigt 80-tal och beskriver sig själv som föreningsmänniska, entreprenör och brobyggare.

 

Nu jobbar hon inte enbart med sin egen resebyråverksamhet, utan är också engagerad som informatör som förmedlar till exempel samhällsorientering till nyanlända. Det finns så många missuppfattningar att sortera ut berättar Houda Zoubi:

 

- Jag kan vända den misstänksamhet många känner mot myndigheterna till något positivt. Eftersom jag själv har gjort resan från nyanländ till etablerad i det svenska samhället så har jag de praktiska erfarenheterna och vet hur man använder redskapen som erbjuds för att nå egen framgång. Det är viktigt att få förebilder, och att inte bara lyssna på dem som misslyckats. Det är också viktigt att få kunskap om hur den svenska demokratin och friheten har vuxit fram, att det är något svenskar byggt upp och betalat för under många år. Det är metoder och rutiner som inte finns i till exempel arabvärlden

 

Men hur kan vi då bli bättre på inkluderande tillväxt?

- Det räcker inte med SFI, samhällsorientering och olika projekt - vi måste skapa mötesplatser, arenor för dialog och ömsesidigt lärande. Språket behöver inte vara ett problem, de allra flesta som kommer till Sverige talar engelska till exempel.

 

- Kommunikation är a och o, den måste utvecklas till en dialog som leder till något verkligt - nätverkande och samarbeten. Det ska finnas en meningsfullhet i möten och aktiviteter. Av egen erfarenhet vet jag att oväntade effekter ofta uppstår vid erfarenhetsutbyten. Mitt eget nätverkande har till exempel lett till att jag kunnat vara med och skapa gemensamma projekt mellan Sverige och arabvärlden. Jag har också engagerat mig i det svenska föreningslivet, det har lärt mig mycket, pushat mig och skapat värdefulla kontakter.

 

Varför går det så dåligt med integrationen?

- Svenskar litar fortfarande inte på invandrare, här finns en mur som måste rivas. Det finns kvar fördomsfulla attityder och dåligt bemötande. Det har blivit bättre, men fortfarande handlar det om att individerna, både svenskar och de nyanlända, ska vara nyfikna på varandra, hänga på, våga göra fel.

 

Vad ska den som funderar på att starta projekt för inkluderande tillväxt tänka på för att lyckas?

- Kontakta målgruppen, de som berörs. Till exempel Internationella företagarföreningen, då får man med de som kan problemet och har egen erfarenhet redan från start. Där finns kontakter, företagare som lyckats och kan vara goda förebilder.

 

Houda Zoubi summerar:

- Ordna mötesplatser. Lyssna på dem som ska inkluderas. Se arbetet som dubbelriktat, det är inte bara de nyanlända som ska lära sig. Och jobba med attityder. Alla måste känna sig välkomna till ett möte eller en aktivitet. Deltagarna är intressanta och viktiga gäster som har något att ge, inte okunniga bidragstagare som inte kan språket

Anna Balkfors

Anna Balkfors är utvecklingsstrateg i Malmö Stad och var huvudsekreterare för Malmökommissionen - en grupp forskare och sakkunniga med uppgift att ta fram vetenskapliga rekommendationer på hur skillnader i hälsa ska kunna minska i Malmö.

 

Malmökommissionen jobbade utifrån förutsättningen att hållbar utveckling är starkt beroende av jämlikhet i hälsa - kopplingen mellan stora skillnader i livsvillkor som inkomst, utbildning, boendemiljö, arbetsvillkor och hälsa är tydlig och påverkar all inkludering negativt, var utgångspunkten.

 

Kommissionen var politiskt oberoende och arbetade på kommunstyrelsens uppdrag för att undersöka hur man kan arbeta kommunalt för att minska dessa skillnader, beskriver Anna Balkfors. Hon tillägger att förändringar behövs också på andra nivåer, regionalt och nationellt, vilket kommissionen också lyfte fram.

 

I mars 2013 kom kommissionens slutrapport och förslag och dessa tröskas nu igenom kommunens olika beslutsnivåer. De två övergripande rekommendationerna för att minska skillnader i hälsa och för att nå inkluderande tillväxt är:

• att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnader i levnadsvillkor och göra samhällssystemet mer jämlikt

• att förändra och demokratisera de processer som samhällssystemen ingår i genom att skapa jämlika samarbeten mellan forskare och praktiker, alltså intressenter som förvaltning, föreningsliv och näringsliv.

 

Malmökommissionen levererade inte bara två rekommendationer, utan presenterade också 24 mål och 72 förslag på konkreta åtgärder inom olika samhällsområden som barn och ungas villkor, boendemiljö, utbildning, inkomster och arbete, hälso- och sjukvård och förändrade processer.

 

Mot bakgrund av erfarenheterna från arbetet med Malmökommissionen - hur kan arbetet med inkluderande tillväxt generellt och inom t ex socialfondsprojekt bli mer framgångsrikt?

 

- TID är en utmaning, det krävs ett långsiktigt samhällsekonomiskt synsätt för att lyckas, säjer Anna Balkfors. Det är vad kommissionen beskriver som socialt investeringsperspektiv. Det krävs ett holistiskt perspektiv som kan vara svårt att ha i enskilda projekt. Det övergripande synsättet borde tillämpas redan innan enskilda projekt får stöd eller sätter igång. Till exempel ESF-rådet som förvaltande myndighet kan fundera kring vad som är framgångsfaktorer för inkluderande tillväxt och sedan ge stöd till sådana. Att kunna svara på frågan vad som kan ge långsiktiga effekter är en viktig ingång, där kanske inte en enskild projektägare sitter inne med svaren.

 

- Att sedan, när olika insatser bedöms våga vara innovativ och pröva nytt är också viktigt. Här behövs hjälp av aktörer som är bra på uppföljning och utvärdering - projektägarna behöver stöd i hur man kan tänka och räkna. Att göra samhällsekonomiska analyser och utvärderingar kräver annan expertkompetens än den som entreprenörer eller projektägare sitter på, fortsätter Anna Balkfors , och pekar på erfarenheterna i malmökommissionen av att det breda synsättet är viktigt - det kanske är andra aktörer än de som gör konkreta insatser som på sikt främjar förändring på andra områden.

 

- Till exempel ger satsningar i förskolan barn bättre hälsa på lång sikt. Det handlar om att få in ett socialt investeringstänkande i kommunala budgetar. Satsningar på hälsa och välfärd ska ses som investeringar, inte som kostnader i ettåriga budgetperspektiv, då blir det svårt att hitta framkomliga vägar.

 

Ett annat exempel Anna Balkfors och kommissionen lyfter fram är Yalla-trappan. Från början, 2006, ett socialfondsprojekt i Rosengård i Malmö för kvinnor i utanförskap. Nu är Yalla-trappan ett socialt företag och kvinnokooperativ som drivs av en ideell förening i Rosengård. Det finns 14 anställda, verksamheten går ihop och utgörs av kafé, catering, syateljé och konferensservice bland annat.

 

Det tar lång tid att se vinsten i kronor och ören. En vinst med Yalla-trappan är en låg sjukfrånvaro. Här, säjer Anna Balkfors - ser man att tillväxt inte bara är kronor och ören, utan välbefinnande och hälsa. Men också en vunnen vinst i minskad kostnad för sjukfrånvaro.

 

Vägen till framgång med inkluderande tillväxt är att inse att det tar tid, måste omfatta både projekt och struktur och inte minst att inkludera de som berörs, säjer Anna Balkfors. Hon pekar också på det vetenskapliga perspektivet och att alla samhällssektorer måste involveras.

Carina Hanson, VD Estrella

Företaget har haft sin snacksfabrik i Angered i nordöstra Göteborg sen 1983 och huvudkontoret flyttade dit från Stockholm för 2 år sen. I arbetskraftsbristen 1980-tal satsade Estrella på anpassning till olika religioners högtider, engagerade sig i de anställdas familjer, ordnade undervisning i svensk kultur och i svenska språket. Och den mångkulturella profilen finns kvar bland de anställda - idag finns över 20 nationaliteter representerade bland de knappt 200 anställda.

 

Hur engagerar sig företaget idag för att bidra till inkluderande tillväxt?

Frågan går till Carina Hanson, VD på Estrella sen 2 år tillbaka:

- Jag tycker det ska märkas att vi finns i närområdet, vi har dels engagerat oss som sponsorer till två idrottsklubbar, fotbollslaget Angered United för tjejer och handbollslaget Wasaiterna för killar. Nu har vi precis inlett ett nytt projekt - en fadderverksamhet riktad till ekonomiprogrammet på Angeredsgymnasiet. Vi vill ge eleverna där möjlighet att uppleva hur till exempel ekonomi, marknadskunskap och redovisning tillämpas i verkligheten. Tanken är att vi ska ses fyra gånger per år. Detta ser jag som en tvåvägskommunikation - det handlar lika mycket om att våra medarbetare ska träffa de här eleverna, som att de kommer till oss. Då når man en integration i två riktningar, nödvändigt för att lyckas. Jag och övriga chefer här ställer upp med vår tid och vår kunskap - men vi får jättemycket tillbaka, jag lovar!

 

Hur kan näringslivet bli bättre på att bidra till inkluderande tillväxt framöver?

- Det handlar om att involvera sig i området där man verkar, om det som här i Angered, är ett mångkulturellt område. Så som vi gör i fadderprojektet med Angeredsgymnasiet t ex. Om de som jobbar här på Estrella träffar de från andra kulturer så blir man van, det måste vara påverkan och förändring från båda håll - det är så man får tillväxt.

 

- Jag är också engagerad i att miljön runt företaget ska vara trygg, vi har 24-timmarsdrift, de som jobbar här måste kunna känna sig trygga på väg till och från arbetet. Nyligen skrev jag en debattartikel i ämnet tillsammans med en kommunpolitiker som besökte oss.

 

Vad fungerar och vad fungerar inte när det gäller engagemang för inkluderande tillväxt?

- Ett mycket viktigt krav är att den man anställer klarar språket man arbetar på, i vårt fall svenska. Man måste kunna både läsa och förstå instruktioner, annars är man en säkerhetsrisk, speciellt när man jobbar i produktionen. Jag tror det är viktigt att de unga får höra det från andra än sina föräldrar, då tar det skruv.

 

- Jag tror att vi företagare måste våga pröva mer. Det krävs ett genuint intresse, att man tycker dessa frågor är viktiga. Och jag tror ärligt att vi blir ett bättre företag om vi får en ökad förståelse för andra kulturer. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och vår målgrupp, många av våra köpare är del i andra kulturer. Om vi inte förstår dem, lär vi inte känna vår målgrupp.

 

Menar du att det är insikter som saknas hos arbetsgivare?

- Ibland kanske man tittar lite för nära sig själv. Det krävs lite mod att försöka, att våga satsa. Det här samarbetet med Angeredsgymnasiet till exempel, det gör vi inte bara för att vara en "good guy" - vi tror ju att det kommer att berika både företaget och gymnasieeleverna. Och när det gäller stödet till idrottsföreningarna så menar jag att är man ungdom i Angered då ska man märka att företaget som finns här stöttar den verksamheten.

 

Av Gunilla Ivarsson

Ursprungligen publicerad 20 mars 2014

Bild i högerkolumnHouda Zoubi. Foto Gunilla Ivarsson

Bakgrund till intervjuerna

Under 2013 och början på 2014 genomfördes en rad seminarier med fokus på storstadsregion och integration. Syftet var att att koppla resultat och erfarenheter från försöksverksamheten till regional utveckling och tillväxt i dessa regioner.

Seminarierna i Syd- och Västsverige föregicks av arbete i nätverksform (Västsverige) samt inventering av projektresultat och intervjuer.